Källskatt på utländska aktier i ISK: vad händer med utdelningen?

Hur källskatt fungerar i ett ISK

När ett utländskt bolag betalar utdelning till dig som utländsk investerare har de flesta länder rätt att ta ut en källskatt. Det sker automatiskt: du ser aldrig bruttobeloppet, bara nettoutdelningen efter skatteavdrag. Inga deklarationsblanketter, inga ansökningar, inga val.

Det som gör ISK speciellt är att du inte beskattas på faktisk avkastning utan på en schablonintäkt baserad på kontots värde. Källskatten försvinner ändå inte. Skatteverket gör en automatisk avräkning av den utländska skatten mot den svenska skatten på kontot, utan att du ansöker om något. Det gäller de ISK där den utländska skatten finns redovisad på kontrolluppgiften.

Avräkningen har tak. Skatteverket räknar fram din utländska inkomst utifrån den rapporterade skatten och utgår från att den tagits ut med 15 procent, och den framräknade inkomsten får inte överstiga schablonintäkten på kontot. Du får heller aldrig avräkning med mer än vad den svenska skatten på kontot blir. Det som inte ryms får sparas och avräknas senare år.

I en aktiedepå beskattas utdelningar i stället med 30% kapitalskatt, och källskatten avräknas mot den skatten via deklarationen. Skillnaden mot ISK är alltså inte om du får avräkning, utan vad avräkningen räknas av mot och hur stort utrymmet blir.

Källa: Skatteverket, Automatisk avräkning av utländsk skatt.

Irländska ETF:er: det skatteeffektiva alternativet

Irland har en unik skatteposition för investeringsfonder. Bolag och fonder registrerade i Irland betalar ingen källskatt på utdelningar till utländska investerare. Det är anledningen till att globala ETF-jättar som iShares (BlackRock), Vanguard, Xtrackers (DWS) och Invesco väljer Irland som domicil för sina UCITS-produkter.

För dig som ISK-ägare innebär det att en irländsk globalfond som iShares Core MSCI World UCITS ETF inte drar någon källskatt på utdelningarna. Jämför det med att äga en amerikansk ETF som SPY eller QQQ, som drar 15% källskatt som du sedan inte kan återkräva i ett ISK.

ISK eller aktiedepå för utdelningsaktier?

Svaret beror på vilka aktier du äger och vilken avkastning du förväntar dig.

ISK är nästan alltid fördelaktigt om din totala förväntade avkastning (kursuppgång + utdelning) överstiger schablonintäktsräntan på 3,55%. Historisk aktiemarknad har gett 7 till 10% per år, vilket gör ISK klart bättre i genomsnittsscenario trots källskattefallet.

Aktiedepå kan vara bättre specifikt om du investerar i schweiziska aktier med hög utdelning. Schweiz tar 35% källskatt. Skatteavtalet ger 15%, och de 20 procentenheterna däröver måste du återkräva via ansökan till schweizisk skattemyndighet oavsett kontotyp, vilket kräver administration. De 15 procentenheter som avtalet omfattar avräknas i ett ISK automatiskt, men bara inom det utrymme skatten på schablonintäkten ger. Är utdelningarna stora i förhållande till kontots värde räcker utrymmet inte till, och då är depån bättre.

För amerikanska aktier med måttlig utdelning (1 till 3%) är förlusten på 15% källskatt liten i absoluta termer. En aktie som ger 2% i utdelning förlorar 0,3 procentenheter till källskatt. Det påverkar sällan valet mellan ISK och aktiedepå nämnvärt.

W-8BEN: formuläret som sänker källskatten

För amerikanska aktier gäller normalt 30% källskatt. Skatteavtalet mellan Sverige och USA sänker det till 15%, men för att få rätt sats måste du lämna in ett W-8BEN-formulär till din mäklare. Det intygar att du är ett skattesubjekt utanför USA.

Avanza och Nordnet hanterar W-8BEN automatiskt för dig som kund. Du fyller i formuläret en gång via deras webb, så gäller det i tre år och förnyas sedan. Om du handlar via en mäklare som inte hanterar W-8BEN riskerar du att 30% dras istället för 15%.

Kontrollera alltid att W-8BEN är aktivt hos din mäklare, särskilt om du bytt mäklare eller om det gått tre år sedan du senast signerade formuläret.