ISK med förlust, betalar du ändå schablonskatt?

Hur förluster fungerar i ISK

För att förstå vad som händer vid förlust i ett ISK behöver du förstå grundprincipen bakom kontotypen: ISK har ingen realisationsbeskattning. Det betyder att Skatteverket inte bryr sig om du säljer med vinst eller förlust inne på kontot. Istället beräknas en schablonskatt baserad på ditt kapitalunderlag, det genomsnittliga värdet av dina tillgångar plus insättningar under året.

Kapitalunderlaget beräknas som ett genomsnitt av kontots värde vid ingången av varje kvartal (1 januari, 1 april, 1 juli och 1 oktober), plus de insättningar som gjorts under året. På detta belopp beräknas en schablonintäkt på 3,55% (för 2026), som sedan beskattas med 30% kapitalskatt. Den effektiva skattesatsen blir därmed 1,065% av kapitalunderlaget.

Konsekvensen är att du betalar skatt även i år då din portfölj går back. Om börsen faller 20% under året sjunker visserligen ditt kapitalunderlag (eftersom kvartalsvärderingarna blir lägre), men du betalar fortfarande skatt på det genomsnittliga värdet. Det finns ingen möjlighet att kvitta förluster mot vinster inom kontot.

I ett vanligt aktie- och fondkonto (AF-konto) fungerar det annorlunda. Där beskattas du bara på realiserade vinster, alltså vinster du faktiskt tar hem genom att sälja. Om du säljer med förlust kan du använda den förlusten för att minska skatten på andra vinster. Denna kvittningsmöjlighet saknas helt i ISK så länge kontot är öppet.

Jämförelse: ISK vs AF-konto vid börsnedgång

Antag: 300 000 kr i portfölj, börsen faller 25% under året.

Beräkningen visar att nackdelen för ISK vid ett kraftigt börsår är begränsad i absoluta tal, cirka 2 848 kr på en portfölj på 300 000 kr. Det är pengar du inte hade behövt betala i ett AF-konto, men beloppet är relativt litet jämfört med fördelarna ISK ger i uppgångsperioder. Använd vår ISK-kalkylator för att räkna på dina egna siffror.

Kan man kvitta ISK-förluster?

Nej, så länge ditt ISK-konto är öppet finns det ingen möjlighet att kvitta förluster. Eftersom ISK saknar realisationsbeskattning uppstår det formellt sett aldrig någon "förlust" att kvitta. Du köper och säljer fritt inom kontot utan att Skatteverket tar hänsyn till enskilda transaktioner.

Det finns dock ett viktigt undantag: om du stänger ditt ISK och det totala värdet av tillgångarna vid stängningen är lägre än dina sammanlagda insättningar, uppstår en definitiv förlust. Denna förlust får du dra av i inkomstslaget kapital med 70% av förlustbeloppet, enligt Inkomstskattelagen 42 kap. 43 §.

I praktiken innebär 70%-regeln följande: om du satt in totalt 200 000 kr i ditt ISK och stänger det när värdet är 150 000 kr, har du en förlust på 50 000 kr. Av dessa 50 000 kr får du dra av 70%, alltså 35 000 kr, i din deklaration. Det ger en skattereduktion på 35 000 × 30% = 10 500 kr (förutsatt att du har tillräckligt med kapitalinkomster att kvitta mot). Notera att du måste stänga hela kontot för att få avdraget, det räcker inte att sälja enskilda förlustaktier.

Strategier vid förlust i ISK

Att uppleva förluster i ISK är en naturlig del av långsiktigt sparande. Börsen har historiskt sett alltid återhämtat sig efter nedgångsperioder, även om det ibland tagit flera år. Här är fyra strategier för att hantera förluster i ditt ISK på ett smart sätt:

1. Långsiktighet

Stockholmsbörsen har levererat en genomsnittlig årlig avkastning på cirka 10% historiskt, inklusive perioder med kraftiga fall. Sparare som håller fast vid sin strategi över 10 år eller längre har i princip alltid gjort vinst, även om de börjat spara precis före en krasch. Tajming är nästan omöjligt att träffa rätt, den största risken är att stå utanför marknaden när återhämtningen kommer. Schablonskatten under förluståren är en relativt liten kostnad jämfört med den avkastning du kan gå miste om genom att sälja i panik.

2. Diversifiering

Ett väl diversifierat ISK med breda indexfonder minskar risken för kraftiga förluster jämfört med en koncentrerad portfölj av enskilda aktier. En global indexfond sprider risken över tusentals bolag i många länder och sektorer. Det eliminerar inte risken för nedgångar, men det minskar sannolikheten för extrema förluster och gör återhämtningen mer pålitlig.

3. Undvik att stänga ISK vid förlust

Att stänga ditt ISK vid förlust ger dig visserligen möjlighet till skatteavdrag (70%-regeln), men det innebär också att du låser in förlusten permanent. Om du kan vänta ut marknaden är det i de flesta fall bättre att behålla kontot öppet. Stängning bör främst övervägas om du har en permanent förändrad situation, till exempel om du behöver likviditeten eller om du vill byta kontotyp till AF-konto av strategiska skäl.

4. Utnyttja fribeloppet

För 2026 är fribeloppet 300 000 kr per person. Det innebär att om ditt sammanlagda kapitalunderlag i ISK, kapitalförsäkring (KF) och PEPP understiger 300 000 kr, så betalar du ingen schablonskatt alls. Även vid förlustår är skatten därmed noll för sparare med kapital under denna gräns. Fribeloppet är särskilt värdefullt för yngre sparare som bygger upp sitt kapital. Läs mer om schablonskatten 2026 för fullständiga detaljer.

ISK vs AF vid förluster, vad lönar sig?

Frågan om ISK eller AF-konto är mest fördelaktigt vid förluster handlar om en avvägning. I ett AF-konto kan du kvitta realiserade förluster mot realiserade vinster. Om nettoresultatet är negativt får du dra av 70% av förlusten i din deklaration. Det är en tydlig fördel vid nedgångar.

I ISK betalar du schablonskatt oavsett utfall, men du betalar aldrig kapitalvinstskatt på vinster. Den effektiva skattesatsen på 1,065% är betydligt lägre än AF-kontots 30% kapitalvinstskatt, så länge avkastningen är positiv. Break-even-punkten ligger vid en årlig avkastning på cirka 3,55% (schablonintäkten för 2026). Över den gränsen är ISK mer skatteeffektivt, under den är AF-konto bättre.

För de flesta långsiktiga sparare är ISK det bättre valet. Även om du betalar schablonskatt under enstaka förlustår, tjänar du in det mångfaldigt under år med positiv avkastning. Stockholmsbörsens historiska snittavkastning på cirka 10% är långt över break-even-punkten. Om du däremot handlar aktivt med hög omsättning och ofta realiserar både vinster och förluster kan AF-kontots kvittningsmöjligheter vara mer attraktiva.

ISK är ändå bäst på lång sikt: varför schablonskatt gynnar tålmodiga sparare

Trots nackdelen vid nedgångar är ISK överlägset på lång sikt. Historisk genomsnittlig aktieavkastning på Stockholmsbörsen är ca 10% per år. Med en avkastning på 10% betalar du i ISK ungefär 1,065% effektiv skattesats på kapitalunderlaget. I ett AF-konto betalar du 30% × 10% = 3% effektiv skattesats. ISK är alltså nästan tre gånger skatteeffektivare vid normal börsavkastning.

Undersökningar visar att sparare som försöker tajma marknaden, sälja i nedgång och köpa i uppgång, i genomsnitt presterar sämre än de som håller fast vid en jämn sparlinje. Den schablonskatt du betalar under enstaka förlustår är en relativt liten försäkringspremie för den stora skattefördel ISK ger över tid. För de allra flesta är det bästa beslutet att behålla sitt ISK och fortsätta spara regelbundet, även när det stormar på börsen.